Jag tog en paus. En paus från twitter, facebook och bloggar. Min största energipåfyllning fick vila en stund så att jag kunde fokusera på här och nu. Så att jag kunde fokusera på annat är jobbet.
Utan att gå in i några detaljer så är det en ansträngd arbetsmiljö på skolan just nu. Som vanligt vill man helst inte dela med sig av tråkigheter utan bara skriva om det som är bra. Just nu är det tungt och då är ljusglimtarna få…och små. Jag märker hur jag tappar inspiration och gnista. Då behöver jag bli påmind. Det blev jag förra veckan.
Jag fick ett mail från en förälder som tackade för mitt engagemang. Hen ville ha lite hjälp med att tyda kunskapskraven och den ifyllda matrisen för att kunna hjälpa sitt barn att nå längre i sin kunskapsutveckling. En fröjd för mig som lärare – att få intresserade och engagerade föräldrars nyfikna och ärliga frågor. Tänk ändå vad ETT positivt och härligt hejarop kan göra. Så alla ni föräldrar som är nöjda med era barns lärare och vill uppmuntra dem – GÖR DET! Det har jag gjort i kväll. 🙂
Mitt första lärarjobb 
Heja Susanne! Du är bra! Ibland måste man ta en paus och fokusera på det som är viktigast – sitt eget välbefinnande. Ta hand om dig!
/Hanna 🙂
Tack Hanna för uppmuntrande ord!
Tycker att det är klokt att pausa när det behövs.
Snart kommer du känna inspiration igen. Det lovar jag.
Hanna